Andra kapitlet

Herregud, jag skulle ha ringt polisen tänkte Sonja.
– Hej, ursäkta att vi stör, sa den ena av männen.
– Ja, hej?
– Trevligt att få träffa Stures granne, sa mannen i kaftan.
– Jaha, vad gäller det?
– Vackert land, Sverige. Och mycket rikt. Det måste vara trevligt att bo här?
– Ja, det är det väl. Vad vill ni?
– Jag heter Chang Hieng sa den äldre mannen i kaftanen. Och det här är Peng Siu, Chen Hong och Ching Lars Hou, sa mannen och pekade på de övriga.
Sonja höjde ögonbrynen.
– Ja Ching har bott i Sverige i många år och har tagit namnet Lars för att hedra sin svenska fru.
Sonja kände sig lite lugnare, de verkade inte hotfulla i all fall.
– Vi representerar Kinas Medicinska Råd och vi undersöker om det finns Kinesiska läkeväxter av äldre sort odlade här i Sverige. Vi skulle vilja prata med dig om Stures odling av läkeväxter om det går bra?
– Ja, jo, det går väl bra. Vad vill ni veta?
– Berättade Sture för dig om de läkeväxter han odlade?
– Ja lite, att de kommer från Kina och att de har använts till att bota krämpor och annat.
– Vi kommer också från Kina, från området nedanför Himalayas södra sluttning. Där växer många av dessa växter vilt i naturen. De växter Sture har i sin trädgård kommer därifrån. Han tog med sig dem efter de besök han ofta gjorde hos oss på den tiden.
– Vad har han mer berättat om dessa läkeväxter? undrade Chang.
– Inte så mycket mer men vi har tillsammans försökt att finna den bästa växtplatsen för dem. De kan vara lite kinkiga.
– Kinkiga?
– Ja, till exempel den här alrunan har visat sig trivas bäst i mina rabatter. Den växer inte alls lika bra i Stures trädgård. Det beror på att jag strör ut kaffesump i mina rabatter men Sture ville inte tro att det beror på det, bara tur sa han.
Ansiktsuttrycken skärptes hos männen. De verkade plötsligt mycket intresserade.
– Så du har livskraftiga alrunor i din trädgård? frågade Chen.
– Ja visst, vill ni se?
De gick till baksidan av huset, där Sonjas trädgård bredde ut sig. I den östra delen mot en bautasten hade Sonja anlagt en rabatt där hon odlade de flesta av dessa läkeväxter. Mest för att retas lite med Sture som inte alls fick dessa att trivas lika bra i sin trädgård. Trots att han till och med importerat jord från Kina. Inget går upp mot lite kaffesump!

Männen blev alldeles till sig när de fick se Sonjas odling. De pratade ivrigt på kinesiska och Sonja undrade vad de pratade om. Glada var de i alla fall.

– Sonja, sa Chang, kan du tänka dig att följa med till Kina och starta en odling av alruna?
– Va? Kina? Odla alruna? Varför i herrans namn då? De växer ju vilt hos er i Kina.
– Jo visserligen, sa Chen. Men de få som finns kvar har förlorat mycket av sin läkande förmåga. Du förstår, vi har problem med klimatförändringar, växtförhållandena för alrunan har förändrats radikalt. Säsongen har blivit kortare och näringen i jorden förs bort av rikliga regn som vi förut bara såg vart sjunde år. Nu regnar det vartannat år. Men det är inte det största problemet. Vårt största problem är att alrunan påverkats av genmodifierade grödor som odlats i närheten.
– Ja, jo, kanske, men vem ska ta hand om mitt hus och min trädgård? Och inte kan jag resa så långt bort, nej det går nog inte.
– Tänk på saken, sa Chang. Vi återkommer om några dagar.

2 thoughts on “Andra kapitlet

Kommentera gärna!