Hur är det att vara barn och bo på gatan i Nepal?

Hur är det att sniffa lim för att döva hungern, varje dag? Hur är det att bli såld till en bordell i Indien? Hur är det att dyka i den smutsiga floden utanför platsen där de bränner sina döda, i jakten på smycken och mynt som de döda haft med sig? Jag vet inte och vill heller inte veta, men många barn i Nepal kan svara på den frågan.

Foto: Eva Holmberg Tedert

Killarna på bilden levde på gatan i Nepal. Killen till höger bor nu på ett barnhem och har fått en chans till ett bra liv. Killen i mitten är död. Killen till vänster är försvunnen, ingen vet var han tagit vägen. För många av gatubarnen i Nepal är hoppet ute, de har sniffat lim i så många år att de är bortom räddning.

Allt är inte nattsvart. Det finns goda krafter som hjälper så många barn de kan. Föreningen för gatubarn i Nepal driver ett barnhem och ser till att 13 flickor får möjlighet till ett bra liv. De går ut till barnen på gatan och serverar mat. De ser till att barn till fattiga föräldrar får gå i förskola istället för att sitta inlåsta i sina hem, ett skjul av korrugerad plåt, medan föräldrarna arbetar.

Eva Holmberg Tedert som driver barnhemmet pratade på församlingsgården i Hallstavik idag om hennes arbete för gatubarnen i Nepal.

Nepal-2

Ett mycket bra föredrag som visade på ett fantastiskt Nepal med varma omtänksamma människor, otroligt vackra vyer och så denna tragik med gatubarnen som är så många. I det barnhem som Eva driver har de förmånen att kunna duscha i varmt vatten, en lyx i Nepal. De har även en tvättmaskin eftersom Eva vill att de byter lakan och tvättar handdukar ofta. Men då det bara finns el 11 timmar per dygn har de installerat solpaneler. I Nepal stänger de av elen stora delar av dygnet på grund av elbrist, sommar som vinter. Gas är dyrt så de flesta lagar mat över öppen eld. Många värmer sig genom att elda sopor på gatorna.

På barnhemmet får flickorna mat och rena kläder. De får gå i skola och kommer att få utbilda sig i något av de få yrken som kastlösa kan få jobb inom. De har tak över huvudet och människor omkring sig som vill dem väl. Vill du vara med och göra skillnad för dessa barn går du med i föreningen, läs mer på Föreningen för gatubarn i Nepal.

9 thoughts on “Hur är det att vara barn och bo på gatan i Nepal?

Kommentera gärna!